En ny datoriserad behandling mot social ångest, så kallad ”cognitive bias modification” (CBM), har fått lovande resultat i en randomiserad kontrollerad pilotstudie.

Med hjälp av ett datorprogram får deltagarna träna på att skifta uppmärksamhetsfokus från ångest och att tolka situationer lugnare.

Uppmärksamhetsövningen går ut på att träna deltagarna i att ignorera en störande social signal och istället slutföra en uppgift. Deltagarna visades snabbt både ett äcklat och ett neutralt ansikte på en delad skärm. Det ena ansiktet byttes sedan snabbt ut mot en bokstav, antingen ett E eller ett F. Deltagarnas uppgift var att rapportera vilken bokstav de såg. För de som fick behandlingen var det alltid det neutrala ansiktet som byttes ut, vilket innebar att deltagarna tvingades styra bort uppmärksamheten från det oroande äcklade ansiktet. För placebogruppen kunde vilket som helst av ansiktena bytas ut.

I tolkningsövningen uppmuntrades deltagarna att göra vänligare tolkningar till sociala situationer. Deltagarna fick uppgiften att tala om huruvida ett ord de såg på skärmen var relaterat till en mening som följde efter. De som fick behandlingen fick se exempelvis antingen ordet ”embarrasing” eller ”funny” innan de såg meningen ”People laugh after something you said.” Deltagarna fick sedan rätt om de valt det relativt vänligare ordet, eller fel om de valt den mer ångestladdade tolkningen. Placebogruppen såg istället ord som inte hade någonting att göra med den sociala situationen i meningen.

Efter fyra veckor hade gruppen som fått behandlingen sänkt ångest mätt med ”the Liebowitz Social Anxiety Scale”. Placebogruppen hade i princip ingen skillnad alls.

Dessutom fick samtliga deltagare hålla ett fem minuter långt föredrag inför publik både i början och i slutet av studien. För betingelserna blinda bedömare fick skatta hur det gick för deltagarna. De som fått behandling förbättrade sina poäng signifikant, medan de som inte fått behandlingen faktiskt blivit sämre.

Denna studie innehöll mycket få deltagare och för att få säkerhet i behandlingsformens effektivitet krävs större studier. Courtney Beard, huvudförfattare till studien menar att detta dock aldrig kommer att bli en ersättning till riktig samtalsterapi. Snarare kan det vara ett bra första steg att prova vid social ångest.

”Detta kommer absolut inte att ersätta terapi. Jag ser det mer som en väldigt billig, väldigt lättadministrerad, förstahandsintervention som kan hjälpa många människor. Sen kan vi kanske lägga de mer tidsintensiva och dyra resurserna på dem som inte hjälps av detta.”

Bild: Flickr, Bark